"Houston, we´ve a problem"

Har i 1 1/2 dygn legat på en enorm stressnivå. Snacka om ångestsvett och att lukta räv! Kom in en förstföderska med värkar och tidig vattenavgång. Men sedan hände inte så mycket mera. Efter att mina kollegor som varit jour satt dropp bla för att "gasa på" det hela, så har det ändå bara "fyrtaktat" lite grann. De har varit mycket noga med att påminna mig om att det är jag som ska agera om det blir aktuellt för ett kejsarsnitt. Det är ju inte precis drömpatienten att debutera på, det är verkligen läge för "Houston, we´ve a problem"!
Efter mycket konfererande med Gynekolog kollegorna i Nuuk, så fick vi till slut skicka henne med 1:a avgångsflyg idag kl 13.30. (som tur var så var det bra flygväder).Barnmorskan, narkossköterskan och jag firade med en kaka till kaffet när flyget dundrade över oss kl 13.30. Det är nämligen så att en evakuering (chartrat sjuktransportflyg) kostar oerhörda pengar, och det ska godkännas av kollegorna i Nuuk, då det är de som står för kostnaden.Det innebär att det inte är till att chartra för något akut eksem precis! eller mjäll.

Nu börjar jag förstå den oerhörda ångest som soldaterna i Afganistan ( och i övriga krig för den delen) känner de sista veckorna innan de ska få åka hem. Att ha överlevt ett krig för att dö sista dagen, känns inte helt lyckat!
Det får mig också att tänka på den fantastiska filmen "Das Boot". Har ni inte sett den, så gör det. Kanske den bästa krigsfilm som gjorts. Efter att denna tyska ubåtsbesättning överlevt de mest fruktansvärda bombningar på havsbotten utanför Gibraltar, bara för att likvideras av engelskt flyg när de lyckats ta sig till hamnen vid franska kusten, trist!

I förra bloggen glömde jag en hälsning: Peter tack för dina kloka ord om maten och hälsa din mor och mormor.

Och till kusin Mathias "sometimes a man has to do what a man has to do-take a bath"! Krya på dig!

Viera, VM (Grönlandsmästerskapen) i hundsläde går i helgen i en by 30 minuters flygtid söder om Ilulissat. Utan tvekan kommer jag att längta tillbaka till Grönland efter ett tags rehabilitering. Men nästa gång jag åker ska jag vara mera förberedd och då vill jag se riktiga Grönland vad beträffar kultur, natur och djurliv. Efter att jag pratat med otaliga Dansk-Grönländare som bott på Grönland i många år , så är inte Ilulissat riktigt representativt för landet. Jag tolkar det som att det är en turistort, och kan närmast jämföras med hur representativt Åre är för Norrland. Ska jag hit igen så blir det LÅNGT norrut eller österut.

Nu är klockan 20.00. Ska hem och ungssteka kycklinglår att äta till kvällsmål och frukost i morgon.

Torsdag=operationsdag

Utanför min expidition idag

I morgon är det min näst sista primärjour på Grönland. Kan inte låta bli att tänka på "Das Boot"!