Målgång

Kl. 09.00, överrapportering av lördagsjouren. Stänger av telefonen, jag är LEDIG. -1 grad, soligt, vindstilla. Kokar kaffe, fyller termosen. Går en långtur på fjället, försöker mentalt att få ihop allt jag upplevt under dessa nio veckor. Känslan just nu är exakt densamma som när jag i min ungdom gått i mål efter ett 5 mils lopp på skidor, när det gått bra och jag känner mig nöjd med uppgiften:trött, tom men tillfredställd och en inre frid som inte går att beskriva för den som inte upplevt det. Precis som Stenmark sa "hä gå int och förklar för den som int begrip!"

Som läkare och yrkesman har jag fattat beslut och gjort saker jag aldrig kunnat drömma om, och som knappast skulle bli aktuellt hemma. Utan tvekan känns det efter dessa veckor, som att jag kan arbeta med vilken som helst typ av sjukvård vart som helst i världen. det har gett vittring för fler äventyr. Tyvärr tickar den biologiska klockan. Men med bra paleolitisk kost, fysisk aktivitet ett harmoniskt privatliv och tur kanske gör att jag får vara frisk och skärpt för många fler "utflykter": Afganistan, Afrika, Asien el andra delar av Polarområdena känns nu än mer lockande.

Jag lämnar nu Grönland 5 kg lättare, "100 kg" tyngre med yrkes- och livserfarenhet och tyvärr med "10 kg" bitter erfarenhet av bristande civilkurage från många på hemmaplan som inte kunde stå upp och dementera felaktiga uppgifter om mig och som påverkat min familj hårt på ett negativt sätt.

Men " Sadel up boys. Lock and load" nu ska jag först möta upp Mona, min kära hustru i Köpenhamn. Efter dessa veckor på Grönland är jag svältfödd på både det ena och andra, mest det andra!

Nästa gång jag skriver kanske jag gör det från en annan kontinent. Tack alla ni som följt mig på min blogg. Sköt om er.

Mats